Glesbygd och offentlig sektor halkar efter i den digitala utvecklingen

2018-11-28

I en ny rapport tar tre ekonomiforskare vid Uppsala universitet temperaturen på den digitala utvecklingen och förändringen i Sverige. De ser bland annat att det finns stora skillnader mellan stad och ladsbyggd när det gäller kompetens och drivkraft för digital utveckling och att det är män som driver den digitala förnyelsen.

Den 29 november lanseras en forskningsrapport: Intraprenörskapskompassen 2018 - Digitalt intraprenörskap. Rapporten syftar till att ta temperaturen på det digitala intraprenörskapet i Sverige och är en del av ett forskningsprojekt som drivs av tre forskare vid företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Forskargruppen vill framför allt lyfta tre intressanta resultat:
 
Generellt visar resultaten hur den digitala förnyelseaktiviteten är koncentrerad till de större städerna och därmed också till ett relativt begränsat antal regioner. Mer exakt återfinns 80 procent av dem som för närvarande leder eller medverkar till utvecklingen i våra större städer. Samma skillnader återfinns även inom det privata och offentliga, i synnerhet inom sektorer som är av intresse för alla invånare såsom utbildning, vård och omsorg.

– Den digitala förnyelsen drivs av privat sektor. Att hänga med i den digitala transformationen är avgörande för konkurrenskraften inom alla sektorer. Den kan liknas vid vår tids elektrifiering. Vi ser att landsbygden och offentlig sektor halkar efter i utvecklingen, säger Katarina Blomkvist, företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Resultaten visar även att det framför allt är män som aktivt leder utvecklingen av nya digitala produkter och tjänster. Sett över samtliga respondenter, och utan hänsyn tagen till att fördelningen kvinnor-män varierar mellan branscher, representerar männen runt 70 procent av alla aktivt ledande intraprenörer. Detta kan jämföras med en i princip helt jämn fördelning mellan kvinnor och män i det totala urvalet. Den typiska profilen för en intraprenör är en 44-årig man med universitetsexamen som arbetar i Västra Götalands län, i den privata sektorn, inom IT-funktionen, och i branschen informations- och kommunikationsföretag.
 
Slutligen finner vi att ett ökat risktagande är att förespråka. Mer än 90 procent av de satsningar på nya produkter och tjänster som faktiskt genomförs, görs inom redan etablerade teknologier eller kundgrupper. När ett representativt urval av över 2,200 anställda i privata företag fått svara på frågor om hur de uppfattar sina företags risktagande ligger resultaten på en låg nivå. Det gäller både det allmänna risktagandet och företagsledningens inställning till högriskprojekt med potentiellt hög avkastning. Det kanske mest oroväckande är att det allmänna risktagandet sjunker jämfört med föregående år.

Det treåriga forskningsprojektet är finansierat av Karl-Adam Bonniers Stiftelse och Vinnova. I studien ingår svar från 4095 arbetstagare i offentlig och privat sektor, data är insamlad under perioden juni till augusti 2018. I forskargruppen ingår: professor Ivo Zander, docent Katarina Blomkvist och docent Philip Kappen.

Referens: www.ikompassen.se

Nyheter