Känslor inom rättsväsendet behöver erkännas

18 januari 2019

Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och professionellt sätt. Det visar ny forskning från Uppsala universitet och Göteborgs universitet som nyligen publicerades i boken Professional emotions in court – A sociological perspective.

– För att rättsstaten ska behålla sin legitimitet behöver man inse att känslor – emotioner – spelar en grundläggande roll för att upprätthålla det demokratiska rättssystemet. Men i och med att känslor ofta kopplas ihop med irrationellt handlande tystas de ner i det vardagliga arbetet i domstolarna och det är förstås inte bra, säger Stina Bergman Blix, docent vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet och en av författarna.

En av rättssystemets viktigaste funktioner är att utreda, pröva och döma i brottmål i enlighet med de lagar som råder. För att rättsstaten ska upprätthålla sin legitimitet krävs tillit till att systemet fungerar och att de rättsliga aktörerna uppfattas som neutrala och objektiva. Objektivitet har traditionellt förknippats med frånvaro av känslor.

– Vår studie visar att det antagandet bygger på en falsk uppdelning mellan känslor och rationalitet. Det demokratiska rättssystemet skulle vinna på att aktörerna erkänner och uppmärksammar att det finns emotionella processer. Först då blir det möjligt att reflektera över sina och andras känslor och att arbeta med en medveten känslohantering, säger författarkollegan Åsa Wettergren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.

Boken Professional emotions in court – A sociological perspective visar att åklagare och domare behöver utveckla avancerade färdigheter för att arbeta med andras och egna känslor. Författarna följer åklagare och domare i deras vardagliga arbete både i rättssalen under förhandlingar och under förberedelser, pauser och överläggningar. Boken visar hur de professionella rättsliga aktörerna hanterar känslor hos andra, både de människor som besöker domstolen som tilltalade, målsägare och vittnen, och hur känslor är viktiga i kommunikationen mellan de professionella aktörerna.

Studien visar att uppfattningen att känslor inte ska spela roll i domstolen gör att det skapas en ”teflonkultur” inom rättsväsendet. Den känslohantering som krävs i mötet med de ibland dramatiska berättelser som kommer fram i förhandlingar tystas och individualiseras: På en professionell fastnar inga känslor, lyder resonemanget. Boken visar också hur den makt och status som de professionella aktörerna behöver för att utöva sitt arbete både skapar känslor och kräver känslohantering.

Analysen bygger på en stor mängd etnografisk data – observationer och intervjuer – som samlats in på fyra svenska domstolar och fyra åklagarkammare åren 2012-2016. Författarna observerade över 300 förhandlingar och intervjuade och skuggade 100 personer av olika kön, ålder, och arbetserfarenhet i det dagliga arbetet i domstol och åklagarkammare.

Boken: Bergman Blix Stina and Åsa Wettergren (2018). Professional Emotions in Court: A Sociological Perspective, London: Routledge. https://www.routledge.com/product/isbn/9781138234505?source=igodigital


   

Nyheter