Fred byggs bäst med respekt för lokala traditioner och kvinnors behov
30 januari 2019

Karen Brounéus, legitimerad psykolog och forskare i freds- och konfliktforskning, forskar bland annat på hur fredsprocesser påverkar människor psykologiskt.
Varaktig fred skapas bäst med hänsyn till lokala traditioner för konfliktlösning och med stor lyhördhet för gräsrotsperspektivet och inte minst de drabbade kvinnornas behov.
– De som driver fredsprocessen måste verkligen lyssna på vad som händer i samhället, om perspektivet nerifrån ignoreras finns en stor risk att fredsprocessen misslyckas, säger Karen Brounéus, lektor vid institutionen för freds- och konfliktforskning.
Karen Brounéus är legitimerad psykolog och forskare i freds- och konfliktforskning och forskar bland annat på hur fredsprocesser påverkar människor psykologiskt. Hon är aktuell med en bok om den fredsskapande processen på Salomonöarna. Där pågick ett krig 1998-2003 med mycket våld, bland annat sexualiserat våld. Det är ett litet land med cirka 600 000 invånare som är etniskt fragmenterat med bland annat ett 70-tal språk.
– Det är ett litet samhälle och den traditionella försoningsprocessen efter konflikter innebär att byäldste dömer och sedan pratar man aldrig om händelserna igen.
Förankra processen i traditionen
Efter kriget infördes en sannings- och försoningskommission på Salomonöarna med syfte att vara långsiktigt fredsskapande för samhället.
– Kommissionen innebar i grunden två problem. Dels litade människor inte på kommissionen då den ansågs komma utifrån utan hänsyn till lokala traditioner, och dels öppnade kommissionen upp sår för de drabbade och deras familjer, vilket ansågs öppna för hämnd och våld.
– Dessutom garanterade inte staten säkerheten för ex-kombattanter som vittnade; vissa arresterades efter de gett sitt vittnesmål, vilket stred mot kommissionens grundläggande principer. Då slutade ex-kombattanterna tala sanning i kommissionen, vilket människor runt om ju hörde – detta undergrävde relationsbyggandet mellan före detta fiender. Om inte stat och polis står bakom en process med sannings- och försoningskommission riskerar den att underminera fredsprocessen.
Processen riskerar förvärra trauman
Sedan 1995 har en av de vanligaste metoden för fredsbyggande efter väpnad konflikt varit att inrätta en försonings- och sanningskommission med grundtanken att sanningen ska vara läkande för samhället. Men processen kan påverka den drabbade som ska vittna inför kommissionen negativt.
– Min forskning visar att risken för posttraumatisk stress och depression ökar för de som vittnar inför försonings- och sanningskommissioner. De drabbade riskerar när de vittnar om en traumatisk upplevelse som våldtäkt, övergrepp och förbrytelser att återuppleva det så starkt att traumat förvärras.
Karen Brounéus betonar hur viktigt men svårt det är med försoning är efter en väpnad konflikt där förövare och drabbade ska fortsätta leva sida vid sida efter våld och övergrepp.
– Försoning och fredsbyggande innebär en otrolig press och utmaningar för de drabbade. Kvinnor drabbas ofta av sexualiserat våld – det gör även män, men vi vet mindre om det. För de drabbade innebär försoningsprocessen kanske att de ska se förövarna passera hemmet dagligen eller gå till samma marknad. Många utsätts för svåra utmaningar varje dag utan tillgång till hjälp.
Forskning visar att ett starkt socialt nätverk är viktigt för att hjälpa människor förebygga mental ohälsa efter traumatiska upplevelser. Ofta har dock många nära dött i kriget, så många upplever ensamhet – inte minst kvinnor.
Kvinnors specifika behov måste lösas
I fredsskapande processer glöms det ofta att kvinnor har specifika behov efter krig.
– Kvinnor och kvinnoorganisationer spelar ofta en viktig roll för att få igång en fredsprocess, men de är inte lika ofta inkluderade i själva fredsprocessen, eller i vad som händer sedan – i tiden efter kriget. Tvärtemot den förhärskande teorin att kvinnor är mer fredsbejakande än män visar ny forskning att kvinnor ofta är mer negativa till de fredsskapande processerna – kanske beroende på att deras behov inte tillgodoses.
Den mer negativa attityden mot fredsskapande processer bottnar eventuellt i den typen av våld kvinnor utsätts för under krig vilket innebär att de också möter stora utmaningar i vardagen efter kriget. De ska själva ta hand om familjen om mannen dött i kriget, vilket i många kulturer är en mycket utsatt position för en kvinna, och de ska hantera sina trauman samtidigt som förövarna ska återintegreras i samhället.
– I vissa samhällen är det också stigmatiserande att vara änka. Änkor skuldbeläggs: till exempel kan det sägas "hon måste ha gjort något i ett tidigare liv för att förtjäna detta". Trots allt detta finns en otrolig kraft bland kvinnor efter krig, en kraft att vilja göra världen till en bättre plats för deras barn. Det är väldigt fint, det ger hopp.
Läs mer
- Boken "Truth and Reconciliation Processes: Learning from the Salomon Islands"
- Forskning inom "Gender and conflict"
- Forskning inom "Psychological dimensions of conflicts"
- Forskning inom "Peace, peacebuilding and reconciliation"
Nyheter
-
Analys av nationalstatens återkomst i EU
05 februari 2019
Hallå där Anna Michalski, docent vid statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet, och en av redaktörerna för årsboken "EU och nationalstatens återkomst".
-
"Samtalsserie uppskattad av publiken"
05 februari 2019
Under hösten 2018 genomfördes tre samtal mellan forskare och med publiken i olika angelägna samhällsfrågor. Samtalsserien fortsätter nu under våren 2019, vi kontaktade Anna Singer, ställföreträdande vicerektor för vetenskapsområdet för humaniora o...
-
Fred byggs bäst med respekt för lokala traditioner och kvinnors behov
30 januari 2019
Varaktig fred skapas bäst med hänsyn till lokala traditioner för konfliktlösning och med stor lyhördhet för gräsrotsperspektivet och inte minst de drabbade kvinnornas behov.
-
Antalet döda i konflikter minskade under 2018
28 januari 2019
Hallå där, Therese Pettersson, forskningssamordnare vid institutionen för freds- och konfliktforskning, som just nu arbetar med att sammanställa statistik från 2018 i Konfliktdatabasen. Har antalet döda till följd av konflikter fortsatt att minska...
-
Känslor inom rättsväsendet behöver erkännas
18 januari 2019
Det är viktigt att inse att anställda inom rättsväsendet, exempelvis åklagare och domare, påverkas av sina känslor i arbetet. Genom att tala öppet om det får man bättre möjligheter till reflektion och att hantera känslorna på ett medvetet och prof...
-
Ny rapport: Små kommuner allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag
16 januari 2019
Många små och krympande kommuner får allt svårare att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar de tre forskare som skrivit SNS Konjunkturrådsrapport 2019, däribland professor Eva Mörk vid nationalekonomiska institutionen. I rapporten föreslås oc...
-
Dubbla beteendeproblem hos tonåringar kräver anpassade insatser
08 januari 2019
Många av de ungdomar som har drag av antisociala beteenden har även utagerande beteendeproblem, och de särskiljer sig från de ungdomar som har endast den ena problematiken. För ungdomar som kommer i kontakt med samhällets hjälpinstanser är det vik...
-
Jeffrey Wimmer ny Humboldtstipendiat
12 december 2018
Riksbankens Jubileumsfond har beslutat om nästa års Humboldtstipendiater och två framstående tyska forskare får möjlighet att arbeta i Sverige varav en vid Uppsala universitet.
-
Torgny Segerstedt-medaljen till Peter Wallensteen
06 december 2018
Torgny Segerstedt-medaljen tillfaller i år Peter Wallensteen, seniorprofessor vid Uppsala universitet. Han får den för sina omfattande insatser inom i freds- och konfliktforskningen.
-
Linné- och Rudbeckmedaljörer utsedda
05 december 2018
Rudbeckmedaljen tilldelas i år professorerna Per Artursson, Kristina Edström och Lars Engwall, medan Linnémedaljen tilldelas professor Leif Andersson. Medaljerna delas ut vid vinterpromotionen den 25 januari nästa år.
-
Konsolideringsbidrag till fyra Uppsala-forskare
05 december 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om 2018 års utlysning av konsolideringsbidrag till yngre forskare. Av 20 beviljade bidrag går fyra till Uppsala universitet.
-
Glesbygd och offentlig sektor halkar efter i den digitala utvecklingen
28 november 2018
I en ny rapport tar tre ekonomiforskare vid Uppsala universitet temperaturen på den digitala utvecklingen och förändringen i Sverige. De ser bland annat att det finns stora skillnader mellan stad och ladsbyggd när det gäller kompetens och drivkraf...
-
Konsumentval minskar politiskt engagemang
22 november 2018
Reklam och kampanjer som Black Friday riskerar att minska människors politiska engagemang. Det visar en ny avhandling där över 2 800 amerikaner svarat på en webbenkät efter att de har tagit del av stadsmiljöer med eller utan reklaminslag.
-
Är det möjligt att förutse framtidens arbetsmarknad?
16 november 2018
Oskar Nordström Skans, professor i nationalekonomi, har fått forskningsmedel från Vetenskapsrådet för att bygga upp forskningsmiljön "Teknologisk utveckling och framtidens arbetsmarknad".
-
Tydlig antisvart rasism och diskriminering på arbetsmarknaden
16 november 2018
Afrosvenskar har väsentligt lägre bruttolön och disponibel inkomst än den övriga svenska befolkningen. De är överrepresenterade i lågstatusyrken och för dem som läser vidare efter gymnasiet och avslutar en treårig postgymnasial utbildning ökar ant...
-
Hotet mot demokratin tema för årets Forsskålsymposium
14 november 2018
Hoten mot demokratin kommer från olika håll, från antidemokratiska regimer såväl som från radikala grupper och ideologier. Vilka är hoten mot demokratin och hur allvarliga är de? Hur kan demokratin främjas och förstärkas? Dessa frågor är temat för...
-
Inför debatten på måndag: tre frågor till Sten Hagberg
09 november 2018
Varför tillåts rasistiska organisationer i Sverige? Det är frågan som ska diskuteras i Universitetsaulan på måndag kväll – och som väntas dra storpublik. Professor Sten Hagberg, som leder paneldebatten tillsammans med UNT:s ledarskribent Maria Rip...
-
Seminarium om skottlossning, våld och droger väcker uppmärksamhet
06 november 2018
Skottlossning, våld och droger är i fokus onsdag 14 november då nätverket U-FOLD kallar till höstseminarium i universitetshuset i Uppsala. Det högaktuella temat väcker intresse och seminariet har redan flyttats till en större lokal.
-
Bidrag till forskningsmiljöer inom migration och integration
05 november 2018
Vetenskapsrådet har beslutat vilka ansökningar som beviljats bidrag till forskningsmiljö inom migration och integration 2018. Av de fyra forskningsmiljöer som får bidrag finns två vid Uppsala universitet.
-
Bidrag till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
05 november 2018
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2018. Totalt beviljas nästan 730 miljoner kronor för åren 2018–2024. Uppsala universitet får nära 144 miljoner kronor till 28 projekt.