Behövs bildning i kunskapspolitiken?

  • Datum: –15.00
  • Webbsida
  • Arrangör: TUR - teknisk-naturvtenskapliga fakultetens universitetspedagogiska råd
  • Kontaktperson: Malin Östman
  • Seminarium

Behövs bildning i kunskapspolitiken? Vi lever i en tid präglad av kriser: klimat, miljö, pandemi. Men också demokratin sviktar på flera håll i världen. Ja, själva verklighetsbeskrivningen befinner sig i en kris.

Misstro mot kunskapens institutioner och andra etablerade auktoriteter utbreder sig. Den handlar inte om nödvändig sund kritik, utan om djupare ifrågasättanden av de relationer som vi begrepp som kunskap, sanning, tro, kultur. Även ord som nation och folk blandas ibland in i diskussionen. Distinktioner och principer för kunskapssökande och offentlig diskussion som utvecklats över lång tid ifrågasätts liksom de kunskapsinstitutioner som samhället byggt upp till sitt eget fria fortbestånd. Vad sker? Hur ska det tolkas? Kan bildningsbegreppet ha något att erbjuda? Och hur ska vi se på dess plats i en tid alltmer upptagen av att mäta kunskapsprestationer och skapa karriärvägar medan kunskapens verkliga status i samhället ter sig alltmer oklar. Vad ska dess plats vara i de stora kunskapsinstitutionerna -- skola, högskola, folkbildning, fortbildning?    

Sverker Sörlin är idéhistoriker, författare och professor i miljöhistoria vid KTH. Han är författare till en rad böcker, bland andra Till bildningens försvar – den svåra konsten att veta tillsammans (pocket 2021), Antropocen - en essä om människans villkor (2018