Högre seminarium: Fredrik Valdeson

  • Datum:
  • Plats: Zoom: https://uu-se.zoom.us/j/63212851764
  • Föreläsare: Fredrik Valdeson
  • Kontaktperson: Lasse Mårtensson
  • Seminarium

Från spärra någon vägen till rasta kamphundarna till någon.

Förändringar i bruket av dubbelobjektskonstruktion och semantiskt likvärdiga prepositionsobjektskonstruktioner 1800–2016

På seminariet kommer jag att diskutera vissa aspekter av resultaten från mitt nyligen avslutade avhandlingsprojekt (Valdeson 2021) om bruket av dubbelobjektskonstruktion (erbjuda ngn ngt, visa ngn ngt) och semantiskt likvärdiga prepositionsobjektskonstruktioner (erbjuda ngt till ngn, erbjuda ngt åt ngn, visa ngt för ngn) under perioden 1800–2016.

Avhandlingens mest centrala resultat är att bruket av dubbelobjektskonstruktion kontinuerligt minskar i frekvens under den undersökta perioden, medan bruket av prepositionskonstruktionerna med till och för ökar. (Bruket av åt tycks minska.) En jämförelse mellan moderna romaner och moderna bloggar visar också att dubbelobjektskonstruktion är betydligt mindre frekvent i bloggtext än i romantext, medan konstruktionerna med till och för är betydligt vanligare i bloggmaterialet och dessutom används på lite oväntade sätt (som exemplet i rubriken antyder).

Det minskade bruket av dubbelobjektskonstruktion i skriven svenska under de senaste tvåhundra åren tyder på att konstruktionen uppfattas som en stilmarkör med formellt och arkaiskt stilvärde, något som tycks ha förbisetts av tidigare forskning om svensk stilhistoria (se t.ex. Holm 1967, Johannisson 1971, Lagerholm 2013, Pamp 1971). Även det ökade bruket av till och för tycks ha passerat relativt obemärkt förbi även om det förekommer vissa rapporter om ett ökat bruk av prepositionen till (t.ex. Äikäs 2019).

Det minskade bruket av dubbelobjektskonstruktion hänger möjligen samman med andra tendenser. Exempelvis är bruket av dubbelobjektskonstruktion delvis förknippat med fast sammansatta partikelverb (frånhända ngn ngt). När bruket av sammansatta partikelverb minskar under 1900-talet (Lagerholm 2013:58) minskar även bruket av dubbelobjektskonstruktion. Det minskade bruket av dubbelobjektskonstruktion påminner också om det minskade bruket av s-genitiv (husets tak) till förmån för ett ökat användande av prepositionskonstruktioner (taket på huset) (Holm 1967:31), och framstår således som en del av en generell utveckling mot ett mer analytiskt språkbruk.

Referenser

Holm, Gösta 1967. Epoker och prosastilar. Lund: Studentlitteratur.

Johannisson, Ture 1971. Tendenser i nusvensk språkutveckling. I: V. Ekenvall, B. Holmberg & T. Johanisson (red.), Svensk språk- och stilutveckling. Stockholm: Läromedelsförlagen. S. 41–57.

Lagerholm, Per 2013. Muntligt och skriftligt i Sverige och svenskan. Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet.

Pamp, Bengt 1971. Svensk språk- och stilhistoria. Lund: Gleerups.

Valdeson, Fredrik 2021. Ditransitives in Swedish. A Usage-Based Study of the Double Object Construction and Semantically Equivalent Prepositional Object Constructions 1800–2016. (Stockholm Studies in Scandinavian Philology. N.S. 71.) Stockholm: Department of Swedish Language and Multilingualism, Stockholm University.

Äikäs, Monica 2019. Prepositionen till vinner terräng. Språkbruk. 38 (1). S. 11–14.