Högre seminarium: Ulrika Nemeth

  • Datum: –16.00
  • Plats: Zoom https://uu-se.zoom.us/j/69387110890
  • Föreläsare: Ulrika Nemeth, Stockholms universitet
  • Kontaktperson: Gustav Bockgård
  • Telefon: +46738375733
  • Seminarium

Det kritiska uppdraget: diskurser och praktiker i gymnasieskolans svenskämne

Under min presentation kommer jag främst att sammanfatta min avhandling med särskilt fokus på svenskämnets kritiska uppdrag. Jag avser också att skissera en tänkt fortsättning på undersökningen. Avhandlingens syfte är att ringa in svensklärares uppfattade uppdrag när det gäller arbete med och utveckling av elevers kritiska medvetande.

Den över­gripande teoretiska ramen utgår från critical literacy och kritisk transitivitet (Freire 1970) och Bernsteins kodteori (Bernstein 2000). Den språknära analytiska redskap hämtas från Systemisk funktionell lingvistik (Halliday & Matthiessen 2014) (transitivitet och modalitet) i kombination med den modell för diskursanalys som utvecklats av van Leeuwen (2008) där diskurser betraktas som rekontextualiseringar av sociala praktiker. Materialet utgörs av inspelade fokussamtal mellan lärare, av policydokument, ramverk och styrdokument, samt inspelade klassrums­observationer. Följande forskningsfrågor har använts:

·       Vilka textpraktiker och diskurser kring det kritiska framträder i styrdokument och nationella prov, kommentarmaterial och i internationella policydokument?

·       Hur konstruerar lärarna svenskämnets kritiska uppdrag och hur förhåller det sig till deras uppfattning av  svenskämnets kärna, gränser och kunskapspraktiker?

·       Vilka kritiska textpraktiker (kan) skapas inom ramen för svensk­undervisningen? (Vem gör vad, hur och varför?)

·       Hur förhåller sig svensklärarnas uppdrag och diskurser kring de kritiska textpraktikerna till diskurser kring det kritiska i internationella policydokument och ramverk och de svenska styrdokumenten?

Högstatusaktörers och svenskämnets styrdokument rekontextualiseras och framträder lärarnas som reella, önskade, yttre, inre, accepterade eller inte accepterade. De inre eller önskade kritiska uppdragen kan betraktas som del av svenskämnets kärna och det som lärarna uppfattar som ämnets ”särskildhet” (Bernstein 2000:6). Sådana uppdrag kännetecknas av en starkt inramad undervisning där elever tillsammans ”ser” på basis av kunskaper utvecklade inom svenskämnet och där eleverna långsiktigt kan utveckla en slags kritisk transitivitet. De reella, yttre kritiska uppdragen och praktikerna kännetecknas av oreflekterat görande där lärare och elever i högre grad förhåller sig till kunskapskravens formuleringar än till kunskap i sig och där klassifikationens konstrueras som svag.

Bernstein, Basil (2000). Pedagogy, symbolic control and identity: theory, research, critique. Rev. utg. Lanham, Md.: Rowman & Littlefield Publisher

Freire, Paulo (1970). Pedagogy of the oppressed. Penguin Books Ltd

Halliday, M. A. K. & Matthiessen, Christian M. I. M. (2014). Halliday's introduction to functional grammar. 4. uppl. Abingdon, Oxon: Routledge

Janks, Hilary (2018). Texts, Identities, and Ethics: Critical Literacy in a Post‐Truth World. Journal of Adolescent & Adult Literacy 62(1), s.95-99.

Van Leeuwen, Theo (2008). Discourse and practice. New tools for critical discourse analysis. Oxford/new York: Oxford University Press