”Vi lever i sopornas tidsålder”

12 maj 2021

Sopberg med elektronikprodukter

Det finns ett stort värde i det som vi idag kallar för sopor. I dag finns det en större mängd guld och koppar i våra kasserade IT- och elprodukter än i guld- och kopparmalm.

I jakten på en cirkulär ekonomi och ett mer hållbart samhälle så behöver vårt avfall bli en resurs. I det så kallade ”Avfallspaketet” har riksdag och regering beslutat om nya lagar där avfallet i större utsträckning ska ses som en resurs. Avfallspaketet ska vara infört 2025 och på Uppsala universitet pågår just nu forskning i ämnet.

Avfallspaketet grundar sig i ett EU-lagstiftningspaket. Det har krävts ett stort antal förändringar och förordningar i svensk lag för att genomföra många av kraven. Målet är att de nya reglerna ska gynna en cirkulär ekonomi.
På Uppsala universitet forskar Björn Wallsten, sociologiska institutionen, och Per Fors, institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, kring hur vi kan bli bättre på att använda vårt avfall som en resurs. De tillhör båda den tvärvetenskapliga plattformen UUSI (Uppsala University Sustainability Initiatives), som ska stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor.

Värdefullt material riskerar gå till spillo

Björn Wallsten, forskare vid sociologiska
institutionen, Uppsala universitet.

De nya lagkraven är inte den enda anledningen till varför forskningen om avfall är viktig.

– Vi lever i sopornas tidsålder. Att forska om avfall handlar därför på ett sätt om att synliggöra våra samhällens bakgårdar, förmedla en alternativ berättelse till allt prat om att vår civilisation är så teknologiskt avancerad och utvecklad, säger forskaren Björn Wallsten.

Björn Wallsten har forskat både kvantitativt och kvalitativt om olika typer av avfall. Bland annat om hur infrastrukturskrot kan återvinnas och om avloppsslam skulle kunna bli en resurs och i så fall hur.

Per Fors, forskare vid institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik, har även han forskat om avfall med fokus på hållbarhet inom IT.

– Ingen vill se eller känna lukten av sopberg, men när vi bränner eller gräver ner avfall riskerar vi att gå miste värdefullt material och det skapar i processen andra hållbarhetsrelaterade problem. Men hur får vi massa olika aktörer inom IT-industrin att samverka för att minska avfall och förlänga produkters livslängd? Där är forskningen extra viktig, säger Per Fors.

Tvärvetenskaplig forskning viktig

Per Fors, forskare vid institutionen för
samhällsbyggnad och industriell teknik, Uppsala
universitet.

Eftersom avfall är ett resultat av många olika processer: politiska beslut, innovation, teknikutveckling och individuella beteenden krävs det en mång- och tvärvetenskaplig forskning inom området.

– Ingenjörer kollar på det tekniska, ekonomer på det ekonomiska, sociologer på kollektiva praktiker, men det säger inget om systemet som skapar avfallet utan bara om enskilda problem. Det krävs tvärvetenskapliga och omfattande studier för att hitta synergierna, säger Per Fors.

Björn Wallsten håller med:

– Vi behöver både kvantitativa studier förstå frågans allvar och magnitud men också kvalitativa undersökningar om hur avfallets uppkomst är djupt inbäddat i samhälleliga processer. Båda angreppssätten är viktiga för att åstadkomma en förändring, säger han.

Stort värde i sopor

Det finns ett stort värde i det som vi idag kallar för sopor. I dag finns det en större mängd guld och koppar i våra kasserade IT- och elprodukter än i guld- och kopparmalm. För att utvinna de materialen krävs det tid och pengar. Dessutom är jordens resurser inte oändliga.

– Teoretiskt borde det vara en ickefråga att ta hand om elektronikskrot på ett mer ansvarfullt sätt, säger Per Fors.

– Har man gjort sig omaket att gräva upp någonting ur jordskorpan är man skyldig att se till att använda det så länge som möjligt, säger Björn Wallsten.

Dessutom finns det en etisk aspekt kring hur vi hanterar avfall. Västvärlden bidrar till den största delen avfall i världen idag men avfallet hamnar till stor del i utvecklingsländer.

Satsa mer på underhåll

Både Per Fors och Björn Wallsten tror att forskningen har mycket att bidra med när det kommer till framtida samhällsförändringar inom avfallshantering.

Björn Wallsten tror till exempel att forskningen kan bidra till att samhället återupptäcker vikten av underhåll och reparationer.

– Vi bör satsa mer på att lappa, laga, vårda, plåstra om och reparera våra saker, säger han.

I framtiden hoppas Björn Wallsten på att forskningen fokuserar mindre på hushållens sophantering och istället tittar på hur större aktörer hanterar sitt avfall.

Per Fors är inne på samma spår: att produkter idag inte produceras för att repareras och att det som saknas är att aktörer längs värdekedjan samverkar.

– Företag har svårt att köpa in begagnade elektronikprodukter och många produkter är inte ekonomiskt försvarbara att reparera. Stora problem som handlar om bristande kommunikation mellan aktörer. Här tror jag att forskningen, särskilt tvärvetenskaplig sådan, kan hjälpa till, säger han.

Mindre fokus på hushållen

I framtiden hoppas Björn Wallsten på att forskningen fokuserar mindre på hushållens sophantering och istället tittar på hur större aktörer hanterar sitt avfall.

– Jag tänker framför allt på den privata sektorn, allt från dagligvaruhandeln till den tunga industrin, säger han.

Per Fors tror att en kostsam omställning behövs hos företagen för att uppnå det samarbete som behövs för en cirkulär ekonomi. Han menar att hållbarhetsstrategier, likt cirkulär ekonomi, där alla vinner, inte alltid går att omsätta i praktiken och att det är svårt att bli cirkulär när ens partners och leverantörer inte är det.

– Det blir intressant att se vilka företag som tar den initiala kostnaden och tar det här på allvar och inte bara använder det för att få en lite grönare image, säger han.

Agnes Loman

Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI)

För att bidra till ett mer hållbart samhälle, behövs gränsöverskridande forskning. På Uppsala universitet finns därför initiativ såsom Uppsala University Sustainability Initiatives (UUSI), en tvärvetenskaplig plattform som syftar till att stärka universitetets forskning kring hållbarhetsfrågor. Den är öppen för alla anställda som har ett intresse av forskning om hållbarhet.